Galleri Cora Hillebrand, Göteborg, 2026.05.01 – 2026.05.24
Det finns en mytologi kring natten och det finns en spänning som omgärdar den; vargtimmen, brottslingar som gömmer sig i mörkret, saker som sker i det fördolda, rovdjur som jagar i skogen och människor som festar vildsint. Dagen är normen och natten bryter mot den, verkligheten ter sig annorlunda.
Det finns även en del udda karaktärer i vårt samhälle som våra vägar korsas med då och då. På spårvagnen, vid bardisken eller på gatan, i den offentliga miljön där vi exponeras för det som är bortom vår kontroll. Inte helt ovanligt är det att dessa möten sker just på natten, eller i Viktor Mattsson och Judit Kristensens måleri. Konstnärerna ställer nu ut gemensamt på Galleri Cora Hillebrand, och det har bjudit in karaktärerna som befolkar natten. They come out at night har de döpt utställningen till.
Det är två olika uttryck som passar fint ihop, och dynamiken mellan de båda konstnärskapen är effektfull. Både Kristensen och Mattsson målar med lätta penseldrag och ett skirt måleri. Mattsson använder stora block av färg och stiliserade figurer, medan Kristensen använder sig av ett mer intrikata detaljer. I lokalen finns även en skulptur av Kristensen med nattfjäril i rörelse som flyger mellan hennes och Mattssons karaktärer.
Kristensens motiv pendlar mellan behagliga och obehagliga drömmar med en nattfjäril som sätter sig på en kvinnas ansikte och händer. Det finns ett obehag i dem men de är målade med ett lugn som får en att pendla mellan hopp och förtvivlan.
Den stora målningen med titeln Suvidja, som trots sökningar jag inte vet vad det betyder, kan det vara ett namn? Hur som helst är målningen suggestiv, vilket också förstärks av den mystiska titeln, i sitt uttryck. Den föreställer en mager gestalt som sitter i en säng och ser sig själv i en spegelbild och på ena väggen hägrar ett blekt ansikte med kuslig uppsyn. Färgen har tillåtits rinna på sina ställen som om lakan, väggar och hud håller på att smälta bort i en feberdröm, eller är det tårar vi ser? Vilket ger målningarna en mild och bräcklig känsla, likt flyktiga drömmar som inte går att klamra sig fast vid.
Om Kristensen får mig att tänka på Ingmar Bergman, för Mattsson tankarna till tidiga Tom Waits. Här är det en man kringgärdat av tomma pavor och med stripigt hår som står i centrum. Målningen där mannen ligger utslagen mellan tomflaskor har titeln Thumbsucker, vilket kan innebära att det är någon som söker tröst eller som helt enkelt är barnsligt effektsökande. Vid ett tillfälle får även han besök av nattfjärilen och får ett förundrat och till synes vaket uttryck i ansiktet, här tycks det drömska väcka karaktären till skillnad från Kristensens.
Tematiken är enkel och inbjuder till en primitiv känsla av dekadens och mystik, men det är också en lockande känsla av att stå vid sidan av. Visst känner man sig mer existentiell vakna nätter? Det är väl också därför det är en vanlig, nästan uttjatad, tematik inom alla kulturuttryck. Önskan att lyckas fånga den känslan är det många som haft, och några har lyckats.
Henrik Schedin